London dag 1
Jamensåvardetjusåjaaaaa...
Rob gick till jobbet okristligt tidigt (klockan 7, tänk vad 6 veckor utan jobb har skämt bort mig) och i och med det lämnade han mig ensam i deras hus, för att inte ses på obestömd tid igen. Det var jobbigt att säga hejdå, men vi ska som sagt ses så fort han skrapat ihop vad han behöver för att komma ner till Melbourne.
Jag åt en banan till frukost och föröskte tappert hitta tillbaka till tågstationen på egen hand i duggregnet som föll över Cheltenham. Jag visste att jag skulle ha problem med att hitta, trots upprepade vägbeskrivningar från Rob. Så vad gör jag? Jo, använder Kartor i min iPhone. GPS som visar vägen till opunkt och pricka. Vad händer? Jag går fel ändå. Missar en avfart eller nåt. Jag vet inte, det funkar ju bara om man håller dig på rutten när man inte har internet. Gick omkring i nästan en timma och hann till tåget med 5 minuters marginal, och det tack vare att det var lite försenat med. Hejja....
Jag har iaf kommit till London och inte gått vilse här än- det händer ju bara när jag har tidspress...Hostelet är kanon! 8 bäddar i ett rum, har snackat massa med en hjälpsam amerikan som är så orolig för att jag reser på egen hand. Han har skaffat en brochyr med gratis guidade turer tills imorrn, tipsat om vart jag ska åka och gav mig instruktioner för hur jag skulle ta mig till några platser idag. Får även gratis frukost, gratis (om än dåligt) wi-fi, bra centralt läge och billigt. Rekommenderar det! Stället heter the Pride of Paddington. Skriv ner det!
Såhär långt kan jag pricka av Big Ben och London Eye i kvällstid. Fantastiskt vackert när det är upplyst! Har även sett Tower of London och Piccadilly Cirkus, London bridge och Tower bridge.
Första inrtycket av staden var inte bra. Regnigt och kallt, folk överallt med paraplyer som riktigt siktade in sig på ögonen på en. Bilar som körde i vattenpölar och, jag överdriver inte nu, skvätte ner några på gatan så dom blev blöta fråm topp till tå! Killen var asiat och rätt kort, så det låter väl mer dramatiskt än det egentligen var, men jävlar vad kul det såg ut! Led med honom men kunde inte låta bli att flina förskräckt över hans olycka. Och trångt och stressigt är det med. Hungrig var jag med och lågt blodsocker gör mig aldrig en tjänst... Men efter matg och lite vila så har jag varit riktigt lycklig när jag vandrat omkring och sett på allt vackert staden har att erbjuda. Imorgon har jag ett fulspäckat schema med museebesök och rundturer och parker och allt vad det är som ska fotas och upplevas! Så innan mina kära rumskompisar blir irriterade på mig får jag packa ihop mig själv och säga god natt!
